Han är ju en av de bästa! Marie, jag saknar dig! :D

Motivation?

I det här hemmet finns ingen motivation. Ingen alls. Motivationen till träning är i botten, och likadant ligger det till med det sista av packning. Jag har iaf lyckats beta av nästintill ALL smutstvätt, så även om alla kläder ligger huller och buller i 15 svarta sopsäckar, och vi kommer svära oss blodiga när vi ska packa upp, så är dom iaf rena. Jag skulle vilja vakna imorgon så är det söndag. Eller Lördag kväll. Jag har ju en bild av att min underbara pojkvän kommer in med ett glas antingen vin/soda eller en iskall cider, sätter på lite musik så packa vi upp och bara har myspys. Antagligen kommer det inte bli så, och det kommer bara bli kaos och vi kommer somna utmattade innan León, men men.

Imorgon är jag ledig, och det behövs!! Jag ska packa ner allt det sista och så får vi äta frigolit dom sista två dagarna, och sen försöka organisera vardagsrummet så att det ska bli lätt och smidigt att bara gå in och hämta saker.


Min pojkvän är sjuk. Ja jag vet vad ni alla tänker... Lägligt va?? Och nej det är det inte. Nu ligger stackaren här och piper om att han fryser, så jag ska väl lägga ner det här och ta hand om honom.


Men först gott folk, så finns det en liten kicka i världen som jag är SÅ stolt över, även om jag inte säger det så ofta. Grattis BETTAN till ditt första riktigt stora arbete. Jag är stolt över dig!!!!

http://www.orebro.se/4527.html

Våra kartonger har tagit slut. Våra svarta sopsäckar också. Vilket betyder att packning står lite still hos familjen Brofag. Men eftersom min pojke ska åka iväg och handla mer imorgon, så kör vi imorgon igen. Planen är att vara helt klara på torsdag, så att vi bara kan packa ner allting i lastbilen på lördag, och sen klart.
Det är mycket som snurrar runt i mitt huvud just nu, och jag känner att jag har glömt en massa saker. Tackochlov så har jag min mamma som ordnar upp saker åt mig.
Men måste fortfarande ta reda på när vi kör på lördag, och när Bettan kommer. Tror jag ska ringa min mamma imorgon kanske??
På tal om min mamma, så har hon en ny blogg, www.frokenrynka.blogg.se.

Idag åkte min storasyster med tillhörande pojkvän till Thailand. Nej, jag är faktiskt inte ett dugg avundsjuk. Jag tycker fortfarande att Thailand är ett väldigt VÄLDIGT varmt land, men så otroligt vackert! Oj oj oj vad jag också skulle vilja åka bort. Bara få slappna av, ligga vid stranden och läsa en bok, och få ta hand om mig själv. Jo, det vore nog något.

Jag sitter i sängen just nu, kollar på Law&Order SVU, och jag är omringad av räkningar. Jag skulle nämligen betala räkningar nu, men tydligen är SEB:s internetkontor stängt. Men va fint.


Imorgon börjar jag jobba klockan 07:00. Snark!

Nu ska jag prata med min pojkvän! TjippTjopp

En vecka kvar.
Idag var vi på lekslottet, sen somnade båda pojkarna i över två timmar.
Vi har inte gjort någon nytta idag alls, men men.. det finns väl fler dagar?
Nu ska jag tvinga min lillprins att sova, och min storprins att gå och hyra film!


Tjipp tjopp!

Hur kan man låta en sådan människa gå lös? En sån människa, som helt kallt kan ställa sig vid en spegel och måla sitt ansikte i vitt och svart och sedan kallblodigt gå och hugga ner ett 15-tal barn? Ta död på två? HAN GICK TILLOCHMED IN PÅ SMÅBARNSAVDELNINGEN FÖRST!! Fanns det inga tecken innan? Kan alla i detta monsters närhet på allvar hävda att det inte fanns någonting som kunde få dom att hajja till?
Men jag har kommit på det bästa straffet. Sätt in honom i en bur, släpp sedan in mammorna. Låt dom gå lös på honom.


Imorgon blir det aerobics. Sen blir det packning. Lejonet ska iväg på dopkalas, hade verkligen velat följa med, men jag har inte tiden! Så jag skickar min pojke som representant för min familj!
Nu ska jag bädda ner mig i sängen. Men innan måste jag kissa och ta bort mitt smink!



Jimmy vill ha en hantverksblogg. Om jag lyckas få till det där, vill jag att alla mina läsare börjar läsa hans. Lämna alltid massa kommentarer, annars kommer han sluta!

Nej, här kan man inte sitta!

Ha det!

Jag har skruvat.
Träningsvärken börjar komma smygandes.
Jag är hungrig.
Ska sätta igång och skruva lite till nu!

Till Familjen:
På lördag tränar jag till halv tolv, klarduschad m.m. runt 12.00. Ni får komma när ni vill! :D


Fundering:
Jag tycker inte om Bygglovs-Matte (eller vad han heter). Han är stöddig, han tycker han är snyggast i världen, och han verkar inte som den trevligaste pricken. Sen pratar han som om han är totalt korkad. Därför kan jag inte titta på Bygglov. Men jag älskar ju min morfar, så därför försöker jag iaf zappa in så att dom har kvar tittasiffrorna. Så att min morfar får fortsätta att glänsa som världens bästa lastbilschaufför (tillsammans med min pappa). Syns det då? Höjer jag tittarsiffrorna?

Jaja, nu ska jag ta mig en banan och fortsätta skruva ner prylar!

Hemma idag, vilket egentligen är behövligt. Behöver packa packa packa, städa lite och packa lite till. Imorgon blir det jobb igen, och sen i helgen kör vi. På lördag blir det aerobics på morgonen, och sedan direkt hem och fortsätta packa. Söt ska tydligen på motorcykelmässan (!) så jag får väl packa helt alene, mamma och systrar och pappa är varmt välkomna! :D
På söndag gäller det lite mer packning, och sedan ska jag ner till mamma och pappa, gå på löpband och sola! Det är iaf planen än så länge. Får se hur långt jag kommer.

Nu är det bara en vecka kvar, känns helt sjukt! Hej Hus, här kommer jag!
För er som inte har hängt med, så flyttar jag med hela min lilla familj till ett kedjehus på Lingonstigen i Salem! Det skall flyttas in, det skall målas om och någon gång i framtiden, när ni suttit i era soffor där hemma och kikat på när jag skrapar fram 3 miljoner på Triss hos Nyhetsmorgon, skall det även renoveras big time!
Syster, hur fasiken hade ni råd att renovera hela huset på en gång???

Igår var vi på Core igen, denna gång lyckades även Joanna tjata med sig Elisa. I början såg hon extremt skeptiskt ut, och även om det, på fullaste allvar, är det jobbigaste vi har gjort, så var hon lika frälst efter den där helvetestimmen. Så nu kör träningstrion igång!


Nej, här kan man verkligen inte sitta och lata sig, nu KÖR VI!


Eftersom jag är ett listfreak, så skriver jag härmed ännu en lista på vad som skall göras idag:

• Packa ner klädkammaren (vilket enbart består av Jimmys kläder)
• Packa ner "Verktygsskåpet", vilket är skitsvårt eftersom jag inte vet vad vi kommer behöva.
• Packa ner exakt ALLT i kök som inte kommer behövas den nästkommande veckan
• Diska
• Packa ner ALLT i sovrum förutom kläder. (Kan man flytta lakanen i backarna dom ligger i, eller behöver jag slänga ner dom i påsar??)
• Packa undan ALLT i Lejonets rum som han inte leker med överdrivet mycket och inte kommer undra över under denna vecka som följer.
• Ta ner och tvätta gardiner
• Ta ner hyllor m.m. från alla väggar. (Vart skall man lägga skruvarna? I En gemensam påse, så man behöver leta efter alla skruvar sen när man skall sätta upp dom igen, eller ska man lägga alla i seperata påsar, så man ÄNDÅ kommer behöva leta???)
• Diska
• Tvätta
• Dammsuga
• Handla sköljmedel....

Jag hoppas min mamma förstår att alla dessa frågor var direkt riktade mot henne....

Tjipp tjopp!

Metaforer

Jag läste ett av mina äldre inlägg, om hur skönt det var att allt började ordna upp sig. Om hur jag började se hur min vardag började få struktur. Om hur jag började se ljuset i tunneln. Tänk om jag, där och då, hade vetat att det "ljuset" bara var en skruttig gatlampa från 1792 med en taskig glödlampa. Tänk om jag hade vetat att lampjävlen skulle slockna när jag bara var ett par meter ifrån. Ser ännu ett ljus, men är nog lite mer pessimistisk den här gången.


Egentligen känns det ganska beigt att oroa sig så mycket. Det finns cirkus 30 000 människor i mitt älskade avlånga land, som mår lite värre. Som har lite mer att oroa sig för. Som kanske har några fler barn att mätta, kanske står utan familj och sambo som stöttar. Men ska jag vara helt ärlig, så skiter jag i det. I detta nu så handlar allt om mig. MIG MIG MIG MIG! Om mitt liv, om min plånbok, om mitt framtida hus, om min familj och min sambo. Om MITT barn som ska mättas. Så jag är ledsen, men för tillfället har jag inte ork att tycka synd om de andra tusentals. Jag tycker nog mestadels synd om mig själv. Som den äkta Svensk jag är.

Men, sista ordet är inte lagt, och mina planer för mig själv hopar sig. Jag lever fortfarande i mina drömmar att antingen få den där boken klar. Den jag har börjat tusentals gånger, men aldrig avslutat. Den som ändrar handling konstant, som gått från lite självbiografisk till komedi till deckare till ungdom till självbiografi. Önskar jag hade min mamma fantasi och min mammas ork. Det vore väl drömmen? Jag vill bli Liza Marklund. Självständig, cool, grym författare. Påhoppad men ändå skrattandes hela vägen till banken. Sen ska jag skratta lite till när jag åker från banken till min mansion på Marbella. Jag skulle vilja sitta hemma och skriva...skriva skriva skriva. Aldrig mer stress till dagis, till jobb. Aldrig mer ont i magen för att jag helt enkelt inte vet om man ska ha råd med räkningar. Att när som helst kunna ta en paus och ta en kaffe, dusch, måla om i hallen eller whatever. Någon dag, så kommer den där boken. Någon dag!!

Men om det skulle skita sig, så skulle jag vilja bli socionom. Börja plugga. Bli något jag brinner för. Involvera mig i kvinnors rättigheter. Ta hand om utsatta och trasiga barn. Möjligtvis utveckla mig till psykolog. Eller kanske advokat. Familjerättsadvokat. Då ska jag slå ett slag för mänskligheten. Då ska jag ändra dagens jävla stenålderssyn på föräldrar. Det ska tamigfan inte vara okej att lämna barn i sticket bara för att man som snoppbärare, inte har krystat fram dom. Det ska inte vara okej att vara frånvarande 364 dagar om året för att sedan kunna kräva att träffa dom på vissa högtider eller andra dagar, för det har man ju rätt till...
Jag ska se till, att om man som förälder struntar i sitt barn, oavsett som mamma eller pappa, så förfaller vårdnaden AUTOMATISKT till den som har barnet hos sig. Man ska vara skyldig att betala mer i underhåll än löjliga 1295 kronor. Man ska inte ha någon umgängesrätt om man inte har något intresse av sitt barn. Man ska inte ha rätten att KRÄVA någonting, av någon man ignorerar.

Jag menar, på allvar, om någon som egentligen borde tycka om dig. Någon som egentligen borde slå sig blodig för din skulle, om denna person struntar i dig. Om denna person får dig att tvivla på att du är värd någonting. Om denna person beter sig illa, ignorerar dig och alltid sätter sig i första hand, och alltid har gjort det, skulle DU vilja umgås med denna person? Nej, trodde inte det. Tänk dig då, att du helt plötsligt blir TVINGAD att umgås med honom? Kanske på julafton, när du bara vill vara med dina nära och kära, så måste du åka och träffa den här personen.
Inte helt okej va? Nope, skulle inte tro det. Så varför ska vi som föräldrar, tvingas utsätta våra barn för det här?



Oj, nu har jag ju skrivit en novell.
Ska sluta nu!
Imorgon blir det träning och i helgen ska jag åka hem till min mamma och pappa och springa på löpband, sola solarium utan någon effekt eftersom jag (stort TACK till mina föräldrar) har välsignats av det underbara pigmentet minus noll. Det ska jag. Sen ska jag packa. För om EN OCH EN HALV VECKA FLYTTAR VI!!!

Ser mörkt ut just nu. Visste att man inte skulle hoppas för mycket.

Jävla skit!

Nu gäller det. Lite ont i magen. Orkar inte.

Marie slutade blogga förut. Hon hade ingen motivation.
Joanna har slutat blogga nu. Hon har ingen motivation.

Dom är som små personliga Blondinbellor. Nej, skämt å sido. Jag förstår dom. Faktiskt. Även om jag tror att vi alla tre går igenom tre helt olika stadier i våra liv, så förstår jag att ens motivation lyser med sin frånvaro. Själv är jag stressad. Jag är stressad så inihelvete. Jag är stressad för flytt, jag är stressad för jobb och pengar, jag är stressad för hur jag mår och jag är stressad för att jag är stressad.
Jag blir irriterad på allt och alla. Saker som jag kanske hade frustat lite åt innan, gör mig skogsförbannad idag. Jag känner hur det kryper i hela jävla kroppen och jag ser framför mig hur jag ställer mig och bara skrikandes, skäller ut den gamla haggan som är så jävla otrevlig, eller hur jag puttar på det fula snoriga barnet som skrikandes springer in i vagnen när vi är uppe och handlar mat.

Jag skulle helst av allt bara vilja vara hemma, låsa ytterdörren och bara vara. Men livet går vidare. Dagarna passerar. Det är bara stå ut. Så enkelt är det.


Nu ska jag läsa någon bok jag har snott av min mamma. Snäcksamlarna heter den. Mamma hävdar att den är bra. Men jag är skeptisk. Återkommer i slutet av dagen med utvärdering!




Har ni tänkt på, att allt kommer igen tillslut. Du behöver inte hata. Du behöver inte hämnas. Du behöver bara luta dig tillbaka. Bad thing happens to bad people.

Till Mormor och Morfar:
Vi vill jättegärna ha hjälp med flytt! Plus att Lejon har bestämt att han ska få åka lastbil med "moffa Bänt och med Moffaj"!


______________

Idag startade man dagen med att gå på ett aerobicspass med joanna. Nästa vecka är det slut på gratisveckor, så jag måste komma ihåg att betala innan onsdag. Då kör vi ett pass Core igen. Hade träningsvärk ända tills idag, sedan sista passet, och inte lär det bli bättre. Men men, då vet man ju att det har tagit. Men jobbigt som FASIKEN var det! Stolt över både med och J att vi orkade stå ut hela timmen, och att vi faktiskt tränade idag! Nu jäklarns, finns inga ursäkter, man har tiden, då är det ju egentligen bara att köra. Det enda man ska få futt på är väl promenaderna. Måste jaga på min sambo att han ska bli min promenadpartner.

Lejonet är sjuk. Han har feber och en jobbig rethosta. Nu har han bäddats ner i sin säng, och förhoppningsvis håller han sig där. Han har "bara" sprungit upp två gånger, men efter hot om att han inte får sova med räcerbilen, om det är så att han inte kan ligga kvar och sova, så har han legat, snäll som en ängel, i sängen.

Funderade lite på om man skulle packa lite ikväll, men å andra sidan så känner jag verkligen inte för att packa allt helt själv, och inväntar därför pojkvän som flytt fältet ikväll hem till sin pappa. Så det blir nog till att såsa framför tv:n. Vilket inte gör så mycket, jag får böta för att jag gick upp för sent imorse. Jag hoppade ur sängen en kvart innan jag skulle hämta Joanna, vilket innebar ingen frukost. Träning på det och energin är ungefär nere i botten. Iof tryckte jag i mig frukost så fort jag kom hem, men det hjälpte ju inte. Huvudvärken var oundviklig! Och sitter fortfarande i.

Nästa lördag (antagligen) startar Piano-baren på Rönninge pizzeria! Kommer bli supersoft!


Någon (Host host) springer runt som en galning en trappa ner. Jag kan verkligen inte för mitt liv förstå vart man springer när man sprungit omkring i 20 minuter i en trea, men å andra sidan, man minns ju (jo faktiskt) än så länge hur det är att vara 13. Sen kan jag nog garantera att dom både en och två gånger slängt en undrande blick på taket, och undrat vad deras grannar pysslar med! Hahahaha!
Det kommer jag nog sakna när vi flyttar. Mina grannar. Men men, nu har vi INGA "grannar", vilket nog fasiken är snäppet bättre. Jag är ju inte riiiiktigt uppfostrad till att vara innehavare av en lägenhet. Känns lite som att fortfarande bo hemma och hänga i sitt rum. Du kan fortfarande inte spela hög musik, du kan fortfarande inte hoppa i golvet (om man nu av någon anledning skulle vilja göra det). Precis som att bo hemma. Nu behöver jag inte bry mig!



Nä, nu ska jag försöka hitta något lite lätt att äta. Det finns en korv med ärtsoppa i kylen. Men min son och min sambo har funnit ett gemensamt intresse i denna mat, känns lite dumt att trycka i mig den då. Den får vara lunch-varan till imorgon istället!



Sov gott och ha en trevlig lördag.

Joanna: Du är ungefär en dag ifrån att bli kickad från min "värd-att-läsa-lista". Ingen uppdatering på tamigtusan snart en månad! FY!!

Det är sol ute, idag igen. Igår var det ett helt underbart väder, och en annan inbillade sig att våren kommer alldeles strax. Den formligen håller precis på att ta in posten, på väg upp för att knacka på dörren. Sen kom jag hem. Såg på vädret. Imorgon ska det bli kallt, sa den där falskglada norska. Och ja, imorse var det till att borsta av lite snö och frost från bilen och skutta iväg. Men nu lyser ju solen...IGEN! Det måste ju betyda att vintern är över! Snart så!! SNART SÅ!!!

Igår räknade jag och Sambon (okej då, mestadels sambon, jag hummade mest instämmnade) lite på procenter och räntor m.m. För tillfället ser det här väldigt ljust ut. Väldigt ljust ut. Hoppas sannerligen att det håller i sig i en månad till bara.

Om ungefär en vecka ska jag på möte. Nervös? Ja. Skitnervös? Ja. Men det ska bli skönt när det är överstökat. Faktiskt. Dags att tänka lite på mig själv nu.

VÄLKOMMEN HEM MAMMA OCH JENNIFER! Skall strax ringa till någon av er och höra mig för vad ni haft på gång i veckan!

Jag vill härmed presentera dagens I-landsproblem:

En familj, mamma, pojke och barn, har beslutat sig för att flytta från sin egentligen väldigt rymliga trea (om det inte vore för barnet leksakskonsumtion och pojkens klädkonsumtion), och har nu köpt hus. Om två veckor går flyttlasset, vilket har resulterat i att mamman har packat ner alla sina böcker.

Nu har hon ingenting att läsa, och på Statoil hade dom inga böcker att sälja, så nu får mamman hålla sig till godo med en Hemmets Journal. Hon har redan läst den, och den börjar bli tråkig.

Till råga på allt, har hon glömt pålägget till sina kalla pannkakor hon skall äta till lunch idag.

Kan det bli bättre?

Stolt

Jag är så produktiv idag och har ringt en massa samtal som måste göras.
Om min pojkvän inte ger mig massvis med beröm när han kommer hem idag, då får han sova i porten!

Ska ringa till Glocalnet också, och bråka. Jävla idioter. Är det något jag är trött på så är det företag som vägrar släppa taget när man gått över till något annat!

Energibolaget gick jag med i över ett år, för att dom vägrade sluta skicka fakturor!

Jag har kollat på "Den man älskar". Den handlar om Lena, som lever Alf. En dag kommer hennes ex Hannes ut ur fängelset. Han är dömd för att ha misshandlat Lena under flera år. Det tar en dag, sen börjar Lena springa utanför Hannes dörr. Hon smyger dit mitt i natten och är besatt av att ta hand om honom. Varför gör tjejer så? Varför sitter dom och försvarar männen? Tycker synd om dom? Fast Hannes har skrikit till Lena att hon ska försvinna därifrån, att hon itne ska glömma hur han slog hennes med knytnävarna i ögonen om och om igen, hur han bankade in hennes huvud i ett skåp. Ändå ska hon liktförbannat ge upp hela sitt liv för att ta hand om honom. Hur fan lyckas männen bryta ner en kvinna så pass? VAD ÄR DET FÖR FEL PÅ DETTA KÖN!?!?!? Dom misshandlar sina fruar, flickvänner. Dom våldtar till höger och vänster.

Och sen i nästa sekund, så blommar det upp en debatt vidare Liza Marklund är en lögnare eller inte. Men vafan skärp er, era jävla nötter! Kvinnan har flytt landet, lämnat sitt liv bakom sig. Lämnat sitt barn!! Tror någon där ute att man gör en sådan sak, om man inte egentligen är jävligt rädd, och jävligt otrygg? Sen är det skitssaksamma och Liza Marklund har kryddat på historien. Hon är ju författare för guds skull! Tänk på alla dom kvinnor där ute som lever så på riktigt då? Och vem fan är Siv, 60 år från Norrland, att sitta och bestämma vad den här "Mia" har gått igenom, vad hon känner och hur hon mått?

Nä man kan ju bli irriterad för mindre.


Jag har samtal att ringa.
Jag har kartonger att packa.
Jag har ett liv att pussla ihop.
Jag har sömn att ta igen.
Jag har en ork att hitta.
Jag har en stress att jaga bort.

Hur ska man ha tid till allt det?

Mina föräldrar in the future

Jag har spenderat hela min dag på att läsa på http://www.tjuvlyssnat.se/
Den är så jävla rolig, så jag tror jag dör.

Och nu snubblade jag över en historia om ett lite äldre par. Och skrattade så jag tjöt. Här gott folk, är mina föräldrar om cirkus en 15 år:

Men snart är hon nog också en grönsak
Ica Kvantum, Katrineholm
Ett äldre par ~75, står i kassan. Mannen ska betala medan kvinnan står längst ned vid bandet och packar. Kassörskan ~20, ser att någon tidigare kund har glömt en gurka där kvinnan står och packar, så hon tittar på mannen och frågar för säkerhets skull.

Kassörskan: Ursäkta är det er gurka? (Pekar på gurkan)

Mannen: Nej, det är min fru.

Och här gott folk, det här är jag och Jimmy...typ i dagsläget:

Circle of love
Lindex, Nybro
En tjej ~20 tittar på kläder på Lindex tillsammans med sin kille ~20.

Tjejen: Jag kom att tänka på en sak…

Killen: Mm?Tjejen: Du ger mig alldeles för lite komplimanger!

Killen (förvirrat): Va?

Tjejen: Ja, du säger aldrig att jag är söt eller något sånt!

Killen: Men förfan, ge dig! Du själv har sagt åt mig att sluta ljuga!

Tjejen (chockerat): Men tack så himla mycket för den då!

Killen (skamset): Förlåt, sötnos. Vad vacker du är!

Tjejen: Men du är ju för fan dum i huvudet!

Killen (argt): Nä nä, jag ska aldrig mer ge dig en komplimang!

Har jag nämnt att min pojkvän är kär i mig? Hahahaha!

Min Fredag

Idag är det fredag. Jag slutar om tre timmar och en kvart. Jag tror det blir en lugn helg. Ikväll ska vi kanske, möjligtvis och antagligen gå och kika på vårt hus, och planen är att vi ska promenera dit och hem. Annars blir det bara en promenad. Ut och gå, det ska vi, även om jag så måste gå själv.

Jag har lite halvpanik över detta med packningen. Jag är så jävla dålig på att packa. Hur vet jag vad jag kan packa ner och inte? Hur får jag ner så pass mycket i en kartong som möjligt utan att den blir för tung. Mammas huvudregel ringer i huvudet såfort jag kastat ner ett ton böcker i en kartong. "Packa aldrig tyngre än vad du själv orkar bära". Personligen tycker jag att det är skitsmart att packa liite tyngre, men perfekt tyngd för att sambon ska kunna hugga i och känna sig som en man. I sånt fall kan man alltid ta tag i en kartong, pipa lite flickigt och hjälplöst, för att sedan se sin pojke komma till undsättning. Perfekt! Då kan man bara stå och peka med hela handen sen! ;)

Storasyster och Svåger tänker inte hjälpa till vid flytt. Dom hävdar att dom har en god förklaring med att dom ska spendera ett par veckor på lyxsemester i Thailand. Vet inte riktigt om att jag håller med om att det är en god.. men det är väl en rimlig ursäkt.

Så atte, planen för helgen är så:

• Packa, packa, packa och sen packa lite till...


• Ha en lekdag med Jessica och hennes barn imorgon.


• Motionera så mycket jag kan...

Som ni ser, är det en lugn helg. Och inte mig emot, för just nu är det så mycket som snurrar i mitt huvud.

Jag har även läst Aftonbladet idag. Som varje dag. Som alla dagar. Och jag har en liten fundering. Varför är det så att alla människor som bor i England är skräpsamlare? Så fort man läser om någon som samlar skräp, så kan man ge sig faen på att personen i fråga är britt. Har jag rätt...eller har jag rätt? Nu har en 70-årig gubbe avlidit, eftersom han gick vilse i sina tunnlar, som han byggt i hemmet för att kunna röra sig bland allt skräp. Mänskan svalt ihjäl. Är det ett normalt beteende? Ja jag bara undrar...

Sen; VEM I HELVETES JÄVLA NAMN ÄR KLEERUP? Finns det någon som har hört en låt av denna människa? Är det någon som vet någonting om honom, förutom att han haft ihop det med både Trosing och Gynning? Typ Nej! Ändå beter han sig som om han är Sveriges musikaliska underbarn och skriker och gormar och divar sig! Slår ner en fotograf, och när han ställs mot väggen svarar han: "Jag är ledsen om han är ledsen. Hälsa honom från mig." Ehh, skämtar du med mig? Ställer till ett jävla liv bara för att polisen ber om ett jävla pissprov. Snälla, kissa i burken och ta ett glas champange till för att fira att du av någon jävla outgrundlig anledning lyckats sno till dig tre priser. Och nu, som pricken över i:et, så ställer sig tv4 på hans sida!!!
Dom hade önskat att polisen kan respektera direktsändningar. Vänta. KNARK ÄR OLAGLIGT! Äntligen gör dom något! Det är ju inte så att dom stormade scenen och tryckte upp sin lilla plastburk i ansiktet på mänskan? Nej, dom bad honom bakom scenen. Och när tv4 säger att polisen borde respektera artisterna, är det inte samma sak som att dom tycker det är okej att man snortar en lina (Mormor; Tar knark) på toaletten baktill?

Men jag kan förstå att Kleerup är upprörd. Det förstår ju vem som helst att han var hög. Han är ju cool. Lite sådär missförstådd söderkis/poet. Och helt jävla okänd. Eller nej, jag tror jag såg honom på MTV2 någon gång. Det kan ha varit han.

Min lägenhet är en Igloo!

Igår satt jag hemma under en filt och tre ton kläder, ungefär som vanligt. Kollade på någon B-film med Sandra Bullock och muttrade säkerligen någonting om hur orättvist det är att Jempan och mamma ligger på playan. Iaf, det blir reklampaus och jag skuttar in i duschen.
Det tog fem minuter så började det sticka i knävecken. Efter ett par minuter till började det sticka på vaden och baksidan av låren. När jag kollar så ser jag hur röda utslag börjar växa över benen. Ett par sekunder senare började det brinna. På allvar så kändes det som om någon höll en tändare och eldade på min hud! Jag ger upp och skuttar ut ur duschen. Rödlila utslag över hela benen. OCH DET GJORDE SÅ ONT!
Fick sno eksemsalva av lillpojken och smorde in och sen kunde jag inte röra mig. Knävecken förvandlas sakta till blodröda och utslagen blev knottriga och sved.
Det såg ut precis som köldskador.

Förstår ni hur kallt det är i en lägenhet, om man ska få köldskador av den!?!?

Behöver jag säga att jag sovit dåligt, och bara legat och vridit mig i smärtor och frossa? Behöver jag säga att mitt humör är på lika mycket minus som termostaten ute?


Jag går som om jag kissat på mig...

Bloggår?

Känns inte som om 2009 kommer vara ett bra bloggår för mig, men man vet aldrig.

Sanningen att säga är att det inte händer tillräckligt i mitt liv just nu, som gör att jag känner mig för att sätta mig och skriva här. Just nu känns allt bara väldigt suddigt, blurrigt och lite marinblått. Det finns avsaknad av vissa moment i mitt liv, det finns saknad efter vissa vänner. Sen finns det ljuspunkter också. Som min familj, min prins, Jimmy, Joanna... Men som sagt, för mörkt för att jag ska känna mig motiverad.

Jag har några bollar i luften. Tyvärr är det för många för att jag ska kunna hålla dom flygande, känns det som. Men jag har förhoppningen att till sommaren, när det är ljust och varmt igen, då ska allt blivit bra.

Tack och lov att jag har min klippa vid min sida.


Idag blir det step träning med Joanne...
Och du Joanna, jag har köpt ett riktigt band! ;)

Jag ska börja träna på riktigt..

Jennifer, du får jättegärna haka på, men eftersom vi är one of a kind du och jag, så blir ju aldrig vår träning av.

Nope, nu har jag gått i lag med en ung dam som jag tror kan få upp mitt charmiga arsle ur soffan. Som kommer peppa mig när allt är skit och tillsammans ska vi få det här att fungera... Ska ni få se!


Och idag på Aftonbladet kan man läsa om hur sitt träningsår kommer vara 2009.

OXEN 21/4–21/5
Du älskar att ha det bekvämt. Du är en vanemänniska som har svårt att komma igång med nya saker.
Du behöver: En träningsform som verkligen roar dig, och som du kan ägna dig åt regelbundet utan att stressa.
Bästa träningen: Innebandy, ridsport, vattengymnastik.
Tips: Håll tiderna de första två månaderna så har du skaffat dig en god vana som du ogärna bryter.

STENBOCKEN 22/12–20/1
Du har en stark fysik av naturen, så du kommer snabbt i form om du satsar på dina muskler. Du är envis.
Du behöver: Frisk luft. Fastna inte inne på gymmet utan se till att komma ut i naturen också.
Bästa träningen: Box, bodycombat, orientering.
Tips: Slarva inte med maten. Muskler ger god aptit och då behövs det proteiner, annars fungerar inte träningen.

Söderlund, hur skall detta sluta?

Gula Faran

Idag har jag (tillsammans med världens bästa Mini-Svåger Alexi) sålt min Gula Fara. Idag var sista gången jag körde den. Sista gången jag bländades av den gula färgen. Min bil. Min FÖRSTA bil, som jag betalar HELT SJÄLV. Min min min, den har ju hängt med i så många år. Men gott folk, det kommer alltid en tid när det är dags att gå vidare. Men jag är säker på att han kommer till en familj som kommer älska honom lika mycket som jag gjorde....

Smutsig möjligtvis...men kärlek handlar inte bara om utsidan...

Iaf, helgen har varit helt okej. I lördags kilade Pojkvän iväg och kikade på Bio med vänner. När han kom hem var det min tur att glida upp till Passione för att dra ett par trudeluttar med Joanna och Elisa. Och ja, jag och Joanna knäckte! Något. Kalla oss gärna Charlotte Perelli!

Och idag så ja, så har vi sagt farväl till Gula Faran. Jimpus var samtidigt och handlade mat med Mamman sin, och nu står han vid spisen och lagar mat.

En annan ska snart gå och hänga upp tvätten och sen äta, för jag är HUNGRIG!!

En känga ska Akelius Jour ha, som behöver 14 timmar på sig för att komma och byta en fas på huvudsäkringen. Oproffsigt och jävligt nonchigt.

I'm Out

För att göra min familj nöjda

Plus att jag vill skryta över vilken otroligt vacker pojke jag har!

"Lejon, får mamma ta ett kort på dig med dina nya tofflor?"
"Jaaa...."

Och en liten bonus..

Årets förväntningar

Egentligen har 2008 varit ett jävla skitår, rent ut sagt. Allt har gått åt helvete och hela min värld har snurrats ett par varv för att sedan vändas upp och ner. Men visst har det funnits pärlor detta år, precis som alla andra år.

Min familj, den bara växer och växer och blir starkare för varje dag.
Min familj, mina pojkar. Utan dessa skulle jag aldrig orka kämpa, skulle jag vägra upp ur sängen. Mina klippor i stormen..

I början av det här året fanns det en person som jag aldrig ville se i mitt liv igen. Men månaderna gick och såren bleknade. Idag är hon en av de närmsta igen, och det är något jag tänker fortsätta kämpa på.

Men jag har även förlorat. Min tvillingsjäl försvann. Gled längre och längre bort och idag är vi knappast dem tjejjor vi en gång var.

Jag är tvungen att se på hur en av de närmsta försvinner längre och längre bort, både fysiskt och psykiskt. Hur denna person blir mindre och mindre den person jag älskar så...

Allt är uppochner och en jävlarns bergochdalbana. Så fort jag ser ett ljus så släcks det lika fort igen. Jag kan inte ens föreställa mig hur det känns för alla de där ute som har det värre.
Men som sagt, det är ett nytt år nu, och lite mindre gnäll och lite mer action ska det bli.

Dessa är mina förväntningar på 2009:

• Jag och Joanna ska börja träna och ta tag i vårt fysiska liv. Vi har planer och visioner, och om man bara vill kan man aldrig misslyckas. Är vi bara två och aldrig slutar puscha, så ska det gå...
• Jag ska hitta det jag vill syssla med. Jag ska hitta mitt jobb...
• Vi ska flytta och få iordning vårt allra första, alldeles egna hus! Jag och Älsk. Rakt igenom.
• När ekonomin kommer på plats och vi börjar få rutin på allt, ska jag göra något för mänskligheten. Det är fan allas skyldighet. Minst en hundring i månaden kan man avvara.

Idag är det fredag. Jag sitter helt själv på jobbet. Det är helt lungt. Det är helt dött. Det är helt sjukt vad tiden går sakta och jag har ingen aning om hur jag ska klara sju timmar till. Men det ska gå. Ikväll blir det till att packa hemma. Ska försöka packa ner lite i klädkammaren. Alla dessa böcker m.m. Älsk får uppgiften att fippla i förrådet och packa ner allt därifrån.
Om cirkus fyra veckor smäller det.

Funderar på att börja morgon träna. Kanske...möjligtvis...

2009, året för förändring...

Gott nytt år

Jahopp, så var vi här.. 2009.
Totalt ingen uppdatering på flera veckor. Ber om ursäkt för det, men jag har inte riktigt haft tid.


Julafton:

Trots tjaffs och bråk (som varje år) så blev julafton en succé. Vi började med att fira med Jimpas mamma och syster. Det blev en god jul-brunch, och sen julklappsutdelning. Sen åkte vi ner till mamma och pappa, och där väntade middag och ännu mer julklappsutdelning. Alexi stuvade i sig tomtedräkten och sen så knackade det på dörren. Vi trodde alla att Lejonet skulle bli superrädd, men icke. Han hade ju väntat på Tomten!

"Är det du som är León?"
"Jaaa!"
"Har du varit snäll i år?"
"JAAAA!"
Sen tog han tomtens hand och visade upp vart julklapparna låg. Han fick pippihus med pippi-personer, tofflor, kläder, bilar m.m. Allt var exakt lika kul och hans sprang fram och tillbaka med julklapparna. Sötnöt!!

Sen flöt en vecka med väldigt lite jobb och lite mer fix hemma.
Igår var vi hemma i Elgerud och käkade med systrar och svågrar, en tre rätters som var helt sjukt god! Den där Jennifer, hon kan laga mat hon!
Sen blev det tolvslag med extremt lite fyrverkerier. Jag är meget besviken på Rönningefolk!! Vad hände med fyrkverkerier?? Alexis var grym men lite kort kanske..
Sen blev det singstar med turnering. Behöver jag verkligen skriva ut att tjejerna var obesegrade och vann med 13-1 de första två, för att sedan avsluta det hela med 14-0. Alexi hävdade gärna att vi vann på fusk, men det står ju skrivet i stjärnorna att syskonen Broberg vinner!

Nu är vi hemma och Jimmy "funderar på att lägga sig i ett bad" för han är så "trött". Haha! En anann ska snart äta lite lunch/frukost och sedan vill en annan ut och göra något. En promenad eller en fika kanske?

Vi får se!



Om fyra veckor flyttar vi..antagligen! Vi har faktiskt tillochmed börjat packa! Den ni! ;)