Varför jag är glad att jag vaknade imorse!

Sovmorgon! UNDERBART! Lejonet vaknade inte förrän jag hade dukat fram frukost, kläder, klätt på mig och fått på mig ansiktet. Åt kräm och risifrutti och klädde sen på sig utan bråk! Drömmorgon? Självklart, om det inte var så att det var en snöstorm ute! Vad hände med att mars är en vårmånad? Va? VA?
Fick gå ut till bilen som stod parkerad vid vägen, eftersom Securitas var hemma hos oss igår och installerade larmet, och hade då tjuvat min parkering. In med barn i bilen och lämnade på dagis. Där har någon lagt bort hans vantar, fanns ingenstans. Det jag hittade var ett par extra tjocka tygvantar. Man kan hoppas att dom hittar hans riktigt vantar snart! Grrr!

Åker sen till motorvägen där jag av ren vana åker förbi påfarten och tänker svänga mot Södertälje. Stopp på belägg! Bara att vända bilen och åka till rätt påfart. Bromsar och växlar ner, blinkar höger och bilfan vägrar bromsa. Och svänga! Ställer mig på bromsen och tokvrider åt höger, och lyckas undkomma en stolpe med inte mer än fem centimeter. Efter det förvandlades jag till den där tantalonan som jag i vanligt fall spyr på, den som ligger först på motorvägen, men vägrar gasa mer än 70 km/h. Om MIN bil sladdar och håller på, vad gör då inte de andra bilarna?? Läskigt!
Sväger in på Statoil i Kungens K, för att handla, sen ut igen och hoppar in i bilen. Åker ut från Statoil och i första rondellen börjar den låta, ungefär som om någonting ligger under och skrapar i. Sen kom skakningarna. Jag krypkörde hela vägen till parkeringsgaraget i 20 km, och den blev bara värre. Som vanligt ringer jag bilsupporten Pappa. Han tyckte att jag skulle låta den stå i garaget och låta all snö och slask rinna av, så skulle den nog bli bättre sen. I samma sekund går jag runt bilen och ser att mitt högra framdäck är platt som en plätt. Jahopp!

Därför gott folk, känner jag att jag är glad att jag gick upp imorse!