måndag 19 maj 2008

trip down the memory lane

En bild säger mer än tusen ord.




Jag kan ha mina mörka dagar, när jag bara saknar allt, när jag saknar er. Även om vi alla kanske gått vidare i livet, så var vi alltid där och stöttade och räddade varandra, oavsett vad.
Vad som hände, kan man fråga sig, vi kan skylla på varandra eftersom det känns bättre än att se sig själv i spegeln, jag vet att vi gör det alla tre. Det är alla andras fel förutom vårt. Men oavsett vad som händer i framtiden, vill jag att ni ska veta att ni är de bästa vänner jag någonsin har haft i mitt liv, och minnena jag har med er kommer vara oersättliga för all framtid!
För alltid i mitt hjärta, Frittan och Ticia,
















Behövs det ord? Tror 16 år säger sitt? Vi tröttnar kanske på varandra titt som tätt men är alltid lika tajta. Äkta vänskap består, och överlever allt.















Sons gudfar och min kärlek! Rickard för alltid i hjärtat!

















BRABERGS!
Går ej att förklaras, måste upplevas







Saknar dig så, till tusen, obeskrivligt! Du var min stöttepelare under de åren, och sen försvann du. Borta ur mitt liv lika plötsligt som du kom in i det. En dag kom du tillbaka, och åter igen fanns du där, någon att lyssna på mig, någon att trösta mig, någon att ställa upp och en riktigt vän!För att sedan försvinna igen.



Kommer alltid finnas där för dig! Även om du är långt bort, även om vi inte kan prata på samma sätt, är du och förblir min bumbibjörn!























Vill nog bara säga, saknar er alla




Inga kommentarer: